tisdag, juni 27, 2006

Äntligen VM


Det finns en liten orange soffa i tv-rummet i Vittskövle.
I den ryms jag plus två män. Christian, jag och pappa sitter där.
Det är fotbolls-VM!
Det har börjat, äntligen.
Skönt att slippa oroa sig över ömma ljumskar och zlatanianska urformningar - och kunna glädja sig åt bra fotboll och spänning Mankell aldrig skulle kunna förmedla.
Jag sitter dock inte endast bokstavligen inklämd i den orange soffan. Jag sitter klämd mellan två olika fotbollsfilosofier. Den ena säger; bra fotboll ska premieras, lag som är bra på pappret får gärna vinna - då är kvaliteten högre och det är roligare att titta (unge herr svahn). Den andre menar att det sämst tippade laget alltid bör vinna (herr j). I praktiken hejar alltså dessa herrar konsekvent på olika lag. Jag följer mitt hjärta. Ser gärna framgång för Portugal, om det nu kan gå efter Valentiv Ivanovs kortregn...

Viktigare; älskar att vara här nu. Är glad och tacksam, överallt.

onsdag, juni 21, 2006

Landa

Onsdag idag. Och idag har jag väl landat i Vittskövle.
Två dagar av - det kryper i mig, det kryper i mig, det kryper i mig.

Veckan i Linköping var fantastisk. Hela familjen Svahn, två lika men
olika bröllop, vardag och semester på samma gång, Göta Kanal, och Sverige-Paraguay.
Nu sitter jag här. Christian jobbar 7 slitsamma dagar i sträck, mamma
och pappa har "semester".

Farmor finns här. Vi dricker kaffe på morgonen.
Så kan man sammanfatta mitt sociala liv här.
De säger att det är bra för mig, jag tror det också.
Men det kliar i hela kroppen.
En hund som springer efter sin egen svans.

Ikväll hände något.
En timme på Vittskövles kyrkogård gjorde susen.
Männsikoöden som ger allting nytt ljus,
och tron på en Gud som är evig.
Våra liv kan tycka oss så stora (tunga,härliga)
Men vad är de i skuggan av stenar som symboler för
hundratals människor, som redan lämnat jorden?

Gud är stor.
Vi är hö.

Gud är stor.
Trots det!
vi får vara barn,
vackra, dyrbara

Kram, Elisabet

Ps. Bloggen ter sig mer dagbokslik här på avstånd av er alla.
Jag förmår mig ännu inte att ringa, känns som olika solsystem,
väntar till jag närmar mig åtminstone tellus egen måne.

onsdag, juni 14, 2006

Min telefon ekar tyst.
Three is a magic number?

Jag har längtat efter tystnad och ro,
men ser också att det kommer göra ont.
Vad har du din identitet i?
Vem är du?
Vad är du beroende av?

Jag har världens skönaste vecka,
ledig, mitt i en vacker stad.
Och en sommar som ett svar på
den längsta vintern i mannaminne.

Idag sa DN att det finns lika många överviktiga
som undernärda i världen.
Det måste väl gå att förändra?
Det måste väl gå?

söndag, juni 11, 2006

Jag är i Linköping.
Karin kände en kines som hette Lin Cho Pin.

Familjen Tejic får stanna!!!

Framtiden är lång och ljus,
Elisabet

måndag, juni 05, 2006

Goodbye my lover, goodbye my friend



Hur dum i huvudet är man inte om man väljer att lämna den här staden?

Jag älskar Stockholm. Jag känner Stockholm. Stockholm känner mig.
Jag har känt saker här. Jag har känt hur Gud älskar Stockholm.

KURIOSA
Idag har jag ätit älg-köttbullar
Längtan efter fotbolls VM har vänts i viss mättnad (kommersen får inte stjäla vår förväntan!)
Vi bor just nu 11 personer i Helena & Matildas lägenhet. 1 bolivian, 7 amerikaner (varav en vuxit upp i Argentina och två i Bangladesh) samt tre suedos.
Christian
Fågelvirus, spånbräda, argbigga, brygga, tåg

Återigen!
Farväl Stockholm.
Och jag ber dig; Res dig upp! Vänd dig mot din skapare! Han har så mycket gott för dig. Han älskar dig så högt. Och Tack, Tack! Alla ni som sprungit med mig här. Svettats, gråtit, skrattat, mötts. Tack att ni fört mig vidare, tack att ni är på väg! Jag älskar er.




Jag har varit med om dig
jag kan aldrig förlora dig
jaques verup

torsdag, juni 01, 2006

det händer grejer


Jag bor till exempel inte i huset längre...
Igår for alla alla saker till örebro örebro.
Men människan är i Stockholm.
Och just nu bor vi, fyra tjejer i ett rymligt rum i Spånga spånga.

Jag gråter också ibland.
Idag jättemycket till exempel.
Det är många papper papper som ska fyllas i,
många ord som ska skrivas, mycket man ska tänka tänka på.

Men Gud bär.
Bär mig.

Och nu lyser solen, också över Sveriges fulaste industriområde.
Vill du dansa med mig?