Letade på nätet efter en vacker naturbild. Tänkte att det kunde vara passande.
Fann denna kyrka från Rwanda istället. En plats där människor gömde sig under kriget, tänkte att det var en fristad. 1994 mördades 10000 män, kvinnor och barn därinne.

Jag ursäktar inte mig för att jag är jobbig. För det är livet självt som talar.

Det finns inte plats att skriva något mer här.

verwaltungsgefahrensgesetz

Har fysiskt längtat efter åter få finnas i huset.
Nu är jag här! Hemma. Sannerligen hemma i Stockholm.
Minns inte årets första vinterdagar som dessa.
Pirrigt vackra!
Skönhet som ger efterklang. Smaken ligger kvar i vardagen.

Pingisbollen i mitt bröst som skrämmer iväg friden är just detta;
verwaltungsgefahrensgesetz.
Jag brukar värmas av det kantiga, kraftfulla tyska språket.
Men nu föder det oro i mig.
Tysken vid min sida, fagra Christin Meyer, försöker leda mig igenom denna djungel.
Kanske färden också kommer att innebära en tur till Hamburg.
(således; förväntan och oro - hand i hand)

Vid sidan av och mitt i detta:
Tacksamhet!!
Tacksamhet!!

Systerdöttrardagar i Malmö.

EDITH
TINDRA (de ville skriva sina namn själva).

Ett annat tempo. Både snabbare och långsammare än min vardag.

På lördag är det bönedag i Kristianstad. Var med och be för Skåne med oss, var du än du är.
Marken är fuktig, men du måste böja dig ner och
känna efter för att märka det, på håll ser det ganska torrt ut. Vidare till pyssel och kladd!

Frimodighet

Vinden var ovanligt vän. Nästan så jag blev irriterad.
Kom och slåss! Vart finns det tuggmotstånd?

På jakt efter utmaningen.
Förhoppningsvis inte endast av fåfänglighet.
Utmaningen som skriker; "Rättvisa!!" "Renhet!!" "Sanning!!"

För såren jag sett år för djupa, smutsen för svart. De välansade rabatterna vrider sig i ångest. Barnets blick allt tommare.

Kan inte sträcka mig efter likgiltighetens mjuggiga bägare.
Då dör jag hellre.
Vänder mig till dig som är rättvis, ren och sanningen.
Tänd eld i mig.

3 för en del gott med sig (även om detta inte är ett forum för företagslovprisning). Behändigt, ja till och med trevligt att kunna prata med vänner utan att känna hur kronorna flyger iväg.
Det finns dock de 3-användare (läs: Matilda Andin) som får erfara den stora baksidan. Bettan ringer och ställer tusen frågor.
I effektivitetens (och lathetens?) namn lever jag efter devisen; istället för att undersöka ett problem själv, ring någon som har lösningen.

Både omtumlande och fridfullt att vara hemma. Skönt att slippa åka pendeltåg (även om Vittskövle-bussen också har sina sidor), skönt att leva 8-5 liv, skönt med Skånska vyer (höstbruna åkrar!). Har samtidigt fyllts av bortglömd nöd. Hur många gånger kan ett hjärta krossas? Kom med liv Herre!

I kläm (ändå fri)

Beskriver det som en parentes i mitt liv.
Två novemberveckor i skönaste skåne.
Inlänkad i föräldrarnas fantastiskt höga tempo - men också detta; paus från vardagen.

Jag vikar som högstadielärare på antonskolan en vecka.
Det är uppfriskande att umgås med tonåringar. Det känns som att dricka dagsfärsk, kylskåpskall mjölk. Fast lite vassare än så kanske. I like it.

Vidare!